Erfarenheter av förlikning
Erfarenheter av förlikning
1 Medling vid försäljning av fastighet
Köparna hade yrkat på en prissänkning av säljaren på grund av kvalitetsfel vid fastighetsaffär. Yrkandet innehöll en lista med kvalitetsfel med cirka 30 punkter. Listan omfattade även mycket små fel (t.ex. locket till apparatuttaget var brustet) och större helheter. Två förlikningsmöten ordnades i ärendet. Listan med fel innehöll många sådana fel som säljaren själv kunde reparera/ha någon att reparera. Under den första förlikningen gjordes en noggrann genomgång av listan med fel. Då avtalades det om vilka fel som ska åtgärdas innan följande förlikning. Förteckning över uppgifter genomfördes med godkänt resultat innan nästa förlikning. Vid det andra förlikningsmötet var köparen mycket mer förlikningsvillig jämfört med den första förlikningen – förmodligen därför att köparen såg att säljaren med alla medel försökte hjälpa till i ärendet.
En förlikning i tvisten uppnåddes slutligen vid det andra förlikningsmötet.
2 Medling i arbetstvist
Arbetsgivaren betet sig osakligt mot arbetstagaren. När arbetstagaren slutligen var tvungen att sjukskriva sig med anledning av beteendet hade arbetsgivaren sagt upp arbetstagaren. Det föreföll klart att arbetsgivaren vid en tingsrättsprocess blir tvungen att betala ersättning till arbetstagaren för ogrundad uppsägning. Från första början var dock en ursäkt och erkännande att arbetsgivaren förfarit fel mot arbetstagaren viktigare för arbetstagaren än en penningersättning. Därför fördes ärendet till förlikning. I förlikningen kunde parterna diskutera situationen och förklara sin ståndpunkt i ärendet. Arbetsgivaren förstod att han hade agerat felaktigt och bad om ursäkt. En överenskommelse om den ekonomiska ersättningen uppnåddes också, men med anledning av arbetsgivaren bett om ursäkt nöjde sig arbetstagaren med ett mindre belopp än det han ursprungligen krävde.
3 Medling i arvstvist
Ett tvistemål var anhängigt mellan A:s och B:s dödsbon. Tvisten gällde giltigheten för det partiella arvsskiftet som gjorts i A:s dödsbo. Tvisten grundade sig på frågan huruvida egnahemshuset som fanns på fastigheten som tillhörde B:s dödsbo tillhör A:s eller B:s dödsbo. Tvisten kunde inte ha avgjorts vid en rättegång om ogiltigheten. På gemensam begäran av båda dödsbona fördes ärendet till förlikning.
Slutresultat av förlikningen var en överenskommelse mellan parterna om att ändra arvsskiftesavtalet i sin helhet.
Slutresultat av förlikningen var en överenskommelse mellan parterna om att ändra arvsskiftesavtalet i sin helhet, så att äganderätten till byggnaden tillhör A:s dödsbo och den mark som byggnaden står på överlåts mot vederlag till A:s arvingar. Som slutresultat av förlikningen tillföll byggnaden och marken samma part och arvsskiftet vann laga kraft. Med hjälp av förlikningen förkortades hela processen till endast cirka tre månader, medan den i annat fall försiktigt uppskattat kunde ha pågått i många år. I samband med förlikningen avtalade parterna också om saker som är av mindre betydelse för en rättegång, såsom minnesföremål, begravningskostnader, kontakt etc.
4 Medling i affärstvister
En tvist hade uppstått mellan två företag om ett fel i en varuleverans. Köparen yrkade på ett cirka en miljon euros skadestånd för skador till följd av en felaktig produkt. Ur säljarens synvinkel var det levererade varupartiet en normal varuleverans och täckbidraget som säljaren fått för produkten var väldigt litet. Å andra sidan var den skada som åsamkats köparen stor, och tvisten var också förenad med en betydande imagerisk för köparen vid en offentlig behandling. Ärendet var förenat med en stor mängd juridiska tolkningsproblem. På grund av frågans prejudikatnatur var parterna medvetna om att en domstolsbehandling kunde pågå i flera år. Det fanns en kontinuerlig affärsrelation mellan parterna. Ärendet fördes till förlikning, där parterna vid ett förlikningsmöte som ordnades under en dag uppnådde en förlikning som båda var nöjda med.
5. Medling om barnets boende och umgängesrätt
Relationen mellan föräldrarna hade blivit svårt infekterad vid en separation och det rådde en djup misstro mellan parterna i frågor som rörde barnet. Barnets mor var hemma och vårdade sitt andra barn, men trots det hade barnet varit tvunget att vara på daghem när barnet var hos pappan och han var i arbete. Tvisten och misstron gällde den andra förälderns förmåga att sörja för vården av och omsorgen om barnet, inklusive tandborstningen. Trots ett mycket utmanande utgångsläge beslöts det att ta upp ärenden till medling i domstol. Under medlingssessionen som varade en dag fick parterna behandla sina känslor och orsakerna till misstron, vilket hela tiden utgjort ett hinder för en överenskommelse mellan parterna. Parterna uppnådde en förlikning i slutet av dagen. Biträdena och även medlarna blev nästan förlägna över den mirakulösa förlikningen, när det skilda paret gav varandra en kram i sessionssalen för att hylla uppkomsten av en förlikning. Alla var överväldigade av glädje över framgången. En normal rättegång kan knappast någonsin leda till ett dylikt slutresultat och känslotillstånd hos båda parterna.