Lakko – lainvastaisesti toteutettunakaan – ei ole poikkeuksellinen olosuhde, joka oikeuttaisi olemaan maksamatta korvauksen lennon peruuntumisesta

Dom i mål C-28/20 Airhelp Ltd/Scandinavian Airlines System SAS

En passagerare hade bokat en plats på en inrikesflygning mellan Malmö och Stockholm (Sverige), vilken skulle ha utförts av Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (nedan kallat SAS) den 29 april 2019. Samma dag ställdes flygningen in på grund av en strejk bland SAS piloter i Danmark, Sverige och Norge.

De fackföreningar som företrädde SAS piloter förde förhandlingar i syfte att ingå ettnytt kollektivavtal med samma lufttrafikföretag. Efter det att dessa förhandlingar hade misslyckats, uppmanade fackföreningarna sina medlemmar att gå ut i strejk. Strejken pågick under sju dagar och föranledde SAS att ställa in flera flygavgångar, däribland den flygning som bokats av den berörda passageraren.

Airhelp, till vilket denna passagerare överlåtit sina eventuella rättigheter gentemot SAS, väckte talan vid Attunda tingsrätt, Sollentuna (Sverige), och yrkade betalning av den kompensation som föreskrivs i förordningen om flygpassagerares rättigheter för det fall en flygning ställts in. I det aktuella fallet hade SAS vägrat att betala denna kompensation och gjort gällande att den strejk som genomfördes av flygbolagets piloter utgjorde en ”extraordinär omständighet” i den mening som avses i förordningen,2i och med att den föll utanför lufttrafikföretagets normala lufttransportverksamhet och låg utanför dess faktiska kontroll. Airhelp ansåg för sin del att strejken inte utgjorde en sådan ”extraordinär omständighet”, eftersom arbetskonflikter, såsom strejker, som kan uppkomma i samband med förhandlingar och ingående av kollektivavtal, faller inom ramen för ett flygbolags normala affärsverksamhet.Attunda tingsrätt i Sollentuna har ställt sig frågan huruvida begreppet ”extraordinära omständigheter”, i den mening som avses i förordningen om flygpassagerares rättigheter, omfattar en strejk som varslas och lagenligt inleds av arbetstagarorganisationer i syfte att bland annat driva igenom löneökningar. Enligt svensk rätt behöver en strejk nämligen endast varslas en vecka innan strejken inleds.

Domstolens bedömning

Domstolen (stora avdelningen) finner i sin dom att begreppet ’extraordinära omständigheter’, i den mening som avses i förordningen om flygpassagerares rättigheter, inte omfattar en strejk som inleds på uppmaning av en fackförening för personal vid ett lufttrafikföretag som utför en flygning, med iakttagande av de villkor som uppställs i nationell lagstiftning, bland annat avseende den tidsfrist som gäller för varsel, vars syfte är att arbetstagarna hos detta lufttrafikföretag ska få gehör för sina krav och som genomförs av en personalkategori som fordras för att genomföra en flygning.

Domstolen erinrar först om att begreppet ”extraordinära omständigheter”, i den mening som avses i förordningen om flygpassagerares rättigheter, avser händelser som uppfyller två kumulativa villkor, närmare bestämt rör det sig om händelser som till sin art eller sitt ursprung faller utanför det berörda lufttrafikföretagets normala verksamhet och som ligger utanför dess faktiska kontroll. Huruvida dessa villkor är uppfyllda ska bedömas från fall till fall. Domstolen konstaterar även att detta begrepp ska tolkas restriktivt, mot bakgrund dels av att förordningen syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för passagerarna, dels av att den befrielse från kompensationsskyldighet som föreskrivs i förordningen utgör ett undantag från principen om passagerares rätt till kompensation. Domstolen prövar därefter frågan huruvida en strejk som inleds på uppmaning av en fackförening för personal vid ett lufttrafikföretag som utför en flygning, med iakttagande av den tidsfrist för varsel som gäller i nationell lagstiftning, vars syfte är att arbetstagarna hos detta företag ska få gehör för sina krav och som genomförs av en eller flera personalkategorier som fordras för att genomföra en flygning, kan utgöra en ”extraordinär omständighet” i den mening som avses i denna förordning.

Domstolen prövar först huruvida den aktuella strejken kan betraktas som en händelse som faller utanför lufttrafikföretagets normala verksamhet och påpekar i detta sammanhang att rätten att tillgripa kollektiva åtgärder, inbegripet strejk, utgör en grundläggande rättighet som föreskrivs i artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Domstolen preciserar i detta hänseende att en strejk, i och med att den utgör en av de åtgärder som kan vidtas i samband med avtalsförhandlingar, ska betraktas som en händelse som faller inom ramen för arbetsgivarens normala verksamhet, oberoende av särdragen på den berörda arbetsmarknaden eller i den nationella lagstiftning genom vilken denna grundläggande rättighet genomförs. Denna tolkning ska även gälla när arbetsgivaren är ett lufttrafikföretag som utför en flygning, då åtgärder avseende arbetsvillkor och lön för personalen vid ett sådant lufttrafikföretag faller inom ramen för lufttrafikföretagets normala verksamhet. En strejk som endast syftar till att ett lufttrafikföretag ska gå med på en löneökning för piloterna, en ändring av deras arbetstider och en större förutsägbarhet i fråga om arbetstid utgör såledesen händelse som faller inom ramen för detta företags normala verksamhet, i synnerhet när en sådan strejk sker inom ramen förvad som är tillåtet enligt lag.När det därefter gäller frågan huruvida den aktuella strejken helt faller utanför det berörda lufttrafikföretagets faktiska kontroll påpekar domstolen, för det första, att arbetstagarnas strejkrätt utgör en rättighet som garanteras i stadgan, vilket innebär att strejken ska anses vara något som varje arbetsgivare kan förutse, särskilt när strejken föregås av ett varsel.För det andra behåller arbetsgivaren, på grund av att strejken är förutsebar, kontrollen över händelseförloppet, i och med att arbetsgivaren i princip har möjlighet att förbereda sig för strejken och, i förekommande fall, mildra konsekvenserna av den. I likhet med vad som gäller för alla arbetsgivare kan ett lufttrafikföretag, vars personal genomför en strejk i syfte att få gehör för krav avseende arbets-och lönevillkor, inte göra gällande att det inte har någon kontroll över denna strejk.

Domstolen finner således att begreppet ”extraordinära omständigheter”, i den mening som avses i förordningen om flygpassagerares rättigheter inte omfattar en strejk som genomförs av personalen vid ett lufttrafikföretag som utför en flygning, när strejken avser krav som rör det arbetsrättsliga förhållandet mellan nämnda lufttrafikföretag och dess personal, vilka kan behandlas internt på företaget genom en dialog mellan arbetsmarknadens parter, bland annat genom löneförhandlingar.Domstolen konstaterar för det tredje att lufttrafikföretaget inte har någon kontroll över händelser som har ett ”externt” ursprung–till skillnad från händelser som har ett ”internt” ursprung–eftersom dessaberor på naturen eller en tredje parts handlande, såsom ett annat lufttrafikföretag eller en offentlig eller privat aktör som stör flyg-eller flygplatsverksamheten. Domstolen framhåller att hänvisningen i förordningen om flygpassagerares rättigheter till att extraordinära omständigheter särskilt kan förekomma i händelse av strejker som påverkar verksamheten för det lufttrafikföretag som utför flygningen, ska tolkas så att det avser strejker som är externa i förhållande till det berörda lufttrafikföretagets verksamhet, såsom strejker som genomförs av flygledare eller anställda på en flygplats. En strejk som utlyses och genomförs av det berörda lufttrafikföretagets egna anställda utgör däremot en ”intern” händelse i företaget, även när det rör sig om en strejk som inleds på uppmaning av fackföreningarna, eftersom fackföreningarna verkar för att värna om företagets arbetstagare och tillvarata deras intressen. Domstolen preciserar emellertid att en sådan strejk kan utgöra en ”extraordinär omständighet”, om den har sitt ursprung i krav som endast myndigheterna kan tillgodose och som således ligger utanför det berörda lufttrafikföretagets faktiska kontroll.

Domstolen finner för det fjärde att det förhållandet att den aktuella strejken inte omfattas av begreppet ”extraordinära omständigheter”, i den mening som avses i förordningen om flygpassagerares rättigheter, inte medför någon kränkning av det berörda lufttrafikföretagets näringsfrihet, rätt till egendom5eller förhandlingsrätt.6När det gäller förhandlingsrätten innebär det förhållandet att ett lufttrafikföretag, på grund av att dess anställda genomför en laglig strejk, utsätts för risken att behöva betala kompensation till passagerare på grund av att en flygning ställts in, inte att företaget tvingas att godta de strejkandes samtliga krav utan diskussion. Lufttrafikföretaget kan nämligen fortfarande göra gällande företagets intressen och försöka nå en kompromiss som är tillfredsställande för samtliga parter på arbetsmarknaden. När det gäller näringsfriheten och rätten till egendom erinrar domstolen om att de inte utgör absoluta rättigheter och att betydelsen av att skydda konsumenterna, däribland således även flygpassagerare, kan motivera negativa ekonomiska följder, till och med betydande sådana, för vissa ekonomiska aktörer.

Tiedotteet: en fr sv