Ruotsin HD arvioi laittoman maahantulon järjestämisen tunnusmerkistöä pakkokeinoasian yhteydessä

Ruotsin korkein oikeus (HD) on tuoreessa ratkaisussaan arvioinut jo vakuustakavarikkoasian yhteydessä laittoman maahantulon järjestämisen (Ruotsissa människosmuggling) tunnusmerkistöä tilanteessa, jossa maahan tulevile oli myönnetty oleskeluluvat, mutta väärillä perusteilla.

Ratkaisun lopputulos vastaa Suomen korkeimman oikeuden ratkaisua asiassa 2010:6; HD katsoi, että tunnusmerkistö ei täyty, kun maahan tuleville oli myönnetty oleskeluluvat, vaikkakin vääriin tietoihin perustuen. Erona Suomen korkeimman oikeuden ratkaisuun asiassa oli se, että rikoksen tunnusmerkistön täyttymistä arvioitiin jo pakkokeinoasian yhteydessä, kun hovioikeus oli kumonnut niin vangitsemis- kuin vakuustakavarikkopäätöksen, ja valtakunnansyyttäjä vaati HD:tä määräämään epäillyn omaisuutta takavarikkoon. HD hylkäsi vaatimuksen.

HD:n lehdistötiedotteesta:

Brottet organiserande av människosmuggling
förutsätter att verksamheten gäller utlänningar utan sådana tillstånd
som krävs för inresa i Sverige. Det aktuella fallet föranledde den
principiella frågan vad som gäller om utlänningarna hade tillstånd, men
dessa grundades på oriktiga uppgifter som organisatören såsom ett led i
verksamheten har lämnat till Migrationsverket. Högsta domstolen har nu
slagit fast att straffbestämmelsen inte kan anses omfatta sådana fall.

En person häktades av tingsrätten som misstänkt för bl.a. grovt
organiserande av människosmuggling (20 kap. 9 § utlänningslagen). I
samband med detta förordnades också om kvarstad på ett belopp som
beräknades motsvara vinsten av verksamheten (drygt 13 miljoner kronor).
Hovrätten upphävde besluten med hänvisning till att det av utredningen
fick anses framgå att utlänningarna det varit fråga om hade haft de
tillstånd som krävs. Högsta domstolen har gjort samma bedömning som
hovrätten.

Enligt Högsta domstolen finns det, vid tillämpning av
straffbestämmelsen, inte utrymme för att bortse från de utfärdade
tillstånden som icke existerande. Med den utgångspunkten måste det,
enligt domstolen, anses stå i strid med lagtexten att tillämpa
bestämmelsen även om tillstånden grundas på oriktiga uppgifter av
organisatören. Eftersom den gärning som misstanken avser inte kan anses
utgöra organiserande av människosmuggling, kan misstanken inte ligga
till grund för ett beslut om kvarstad.

Koko lehdistötiedote, missä myös linkki koko ratkaisuun, löytyy täältä: Organiserande
av människosmuggling har inte ansetts föreligga även om de tillstånd
som behövdes skulle ha utfärdats på grundval av oriktiga uppgifter av
organisatören